Skolan förr och nu, andra veckan

Projektet att klä på sig en dag som denna var speciellt roligt. Att åka iväg till jobbet och känna sig som en lärarinna från 1940-talet händer inte ofta.
På skolgården kom finkammade gossar och kjolklädda flickor emot mig.
Skoldagen från 1940-talet kunde börja.
En gammal klocka användes då eleverna ringdes in för dagens första lektion. Dejourerna fick i uppgift att skapa fina led och sedan kunde alla tåga in i skolan.
Morgonen började med psalmen Måne och sol. Sedan fick eleverna skriva oförberedd diktamen. Därpå följde finskrivning. Den gamla skrivstilen användes.
Efter rasten följde religion med Bibelkunskap. Vi läste om Jesus i templet, en bekant text för eleverna.
Lunchen inleddes med bordsbön och sedan åt vi tillsammans.
Efter lunchen hade en del gymnastik med lekar från förr. Andra räknade matematik med hjälp av mattehäfte och kulram.
Uppsats om "En dag i skolan" och bildkonst med kolteknink stod sedan på programmet, medan en klass sjöng psalmer under sånglektionen.

Om skrivandet

En kommentar till skrivandet: alla vi tre "fröknar" är administratörer i denna blogg. Det betyder att någon av oss kan börja skriva ett inlägg och spara det som ett utkast. Då kan någon annan av oss fortsätta att skriva och redigera samma utkast. Ett blogginlägg kan således vara skrivet av en, två eller tre olika lärare, i flera olika etapper. I bloggen ser det ut som om inlägget var skrivet av en person, eftersom den "undertecknas" av den profil som började skriva utkastet/inlägget.

Skolan förr och nu, första veckan

På måndag morgon kommer eleverna till skolan där de sedan får åka tillbaka i tiden till 1940-talet. I klassrummet sitter "Lisa" 8 år (fröken C) och ritar. Fröken B undrar vad Lisa håller på med. Lisa berättar att hon har handarbete. Vadå handarbete, undrar Fröken B. Lisa berättar sedan att eftersom det är en tid då det är mycket fattigt så har inte man råd att köpa material till handarbetet de borde hålla på med, så de måste istället sitta och rita.

Så här inledde vi vår intervju över hur det var att vara skolbarn på 1940-talet. Lisa fick svara på en massa frågor om hur det var att gå i skolan förr. I klassrummet fanns också en hel del gamla skolsaker, t.ex. en gammal kulram, en äkta pekpinne, skrivhäften och undervisningsplanscher, som eleverna fick se på.

Efter måndagens introduktion till temat berättade vi att eleverna under de kommande tre veckorna kommer att få bekanta sig med skolan förr. Till sist gör de ett fotoprojekt där de jämför skolan förr med skolan nu.

Under de här veckorna kommer eleverna att möta ett nytt, gammalt ord varje dag. Idén är att eleverna ska försöka använda ordet under dagens lopp i något lämpligt sammanhang. Första veckans ord är:

Inom temat har eleverna fått fundera kring varför det är viktigt att kunna skriva för hand och ha en läslig handstil trots att datorer används i allt större utsträckning. Åtminstone vykort, inköpslistor, post-it-lappar och en del blanketter fungerar tillsvidare bättre som handskrivna versioner. 

Vi har även bekantat oss med skrivstilen som undervisades i våra skolor fram till år 1988 och jämfört den med vår nuvarande "bundna handskrift". Eleverna fick pröva på att skriva sitt namn med gamla skrivstilen - inte en helt enkel uppgift!

Idag fick eleverna planera en "En skoldag förr" - temadag, som vi kommer att ha på måndagen. Då får både elever och lärare klä sig i gammaldags stil. Dessa lärarinnor kommer säkert att surfa på google-bilder för att hitta rätta klädkoden! Förutom kläder och hår funderade eleverna på vad vi kunde göra under temadagen. De kom fram till att:

- dejourerna ser till att eleverna ställer upp i raka rader på skolgården då klockan ringer in från rasten

- eleverna bugar eller niger då de hälsar på lärarinnan

- eleverna stiger upp då de ska svara på en fråga

- man inte får ha en penal och skolböcker, enbart blyertspenna, suddgummi och häfte

- på rasterna får man enbart leka gamla, traditionella lekar som kurragömma, bro bro breja, hoppa hage osv.

- temadagens lektionsinnehåll ska vara traditionellt, inga datorer får användas.

Ska bli spännande att se hurdan utstyrsel elever och lärare har på måndagen och hur temadagen lyckas! 

Några ord om vårt arbetssätt

I våras blev vi, dåvarande lärare i ettan, intresserade av "Intelligent på tangent/IPT"-projektet. Det hör ihop med Arne Tragetons "Att skriva sig till läsning"-metod, där datorn tas med i läs- och skrivundervisningen från första början.

I maj fick vi lärare ta del av en IPT-inspirationsdag vilket resulterade i att vi blev riktigt eld och lågor - det här vill vi också använda i våra klasser! I somras byggdes ett lokalt OpinSys-nätverk till nybörjarklasserna. Gamla datorer med Linux-Ubuntu-operativsystem togs i bruk och nu har alla elever egna användarnamn och lösenord. Blixtsnabbt lärde sig eleverna att logga in på datorerna, öppna skrivprogram och spara sina dokument.

Datorerna används i olika skrivprojekt. Under höstens lopp har eleverna hunnit skriva både längre sagor och kortare texter på dator. Pennan har vi inte kastat bort helt och hållet, t.ex. bunden handskrift övar vi nog.

Vi har tre-fyra datorer i varje nybörjarundervisningsklass och det betyder att alla inte kan jobba vid datorerna samtidigt. Därför har vi använt skärmar för att in dela klassrummet i olika delar. Då en del av eleverna skriver vid datorerna jobbar de andra eleverna med t.ex. matematik, bildkonst, bunden handskrift osv. Då har även läraren mera tid att hjälpa och handleda eleverna, eftersom de som jobbar vid datorerna "klarar sig själva".

Enligt metoden borde eleverna egentligen stå vid datorerna, men eftersom vi ännu inte har ordentliga datorbord, får eleverna i våra klasser oftast sitta på stolen när de jobbar. Förutom datorbord står även platta datorskärmar, som tar mindre utrymme, högt på vår önskelista!

Eleverna jobbar ofta i par ("skrivpar") vid datorerna. Då uppstår dialoger om textens funktionella och normativa nivå, dvs. eleverna diskuterar det som ska hända i berättelsen, men funderar även på hur ord stavas. När texten är färdig går läraren igenom texten med eleverna och ger kommentarer på både innehåll, layout och språk.

I vår skola är IPT-projektet ännu i barnaskor, men ganska så långt har vi redan kommit. Det största tacket går till vår IKT-lärare som varit aktivt med i skapandet av ett fungerande nätverkssystem till klasserna. Utan en positivt inställd rektor och lite resurser för att sparka igång projektet skulle vi inte heller ha kommit så långt.

Det som redan nu kan konstateras är att det nya arbetssättet har resulterat i att eleverna skriver och läser mer än tidigare och viktigast av allt - de är väldigt ivriga och motiverade. För det vi ju vet är att grundförutsättningen för inlärning är just motivation.

Tema "Skogen"

Här nedan får du bekanta dig med vårt första egentliga tema för i år, "Skogen". Syftet var att integrera olika ämnen (denna gång främst ML, MNK, BK, TL och MU) för att skapa en intressant och givande helhet för både eleverna och lärarna. Vi ville att eleverna skulle få lära sig om träd, bär och svampar, men inte enbart inom ämnet MNK, utan även via litteraturen/poesin, bildkonsten och småslöjden.

Alla klasser gjorde inte precis allt av detta och dessutom gjorde vi även sådant som inte berättas om här, men det mesta borde vara med.

Vi inledde temat med att lyssna till ljudklipp på YouTube - hur låter skogen? Efter lyssnandet fick eleverna berätta vad de hört. De fick även föreställa sig hur det ser ut i skogen och berätta det de "sett" för varandra. Därefter fick de i par fundera vad man behöver packa med sig om man ska övernatta i skogen. Eleverna skrev listdikter och ritade bilder till dem.

Vi gjorde även skogspromenader och samlade naturmaterial. Av materialet skapade eleverna miniatyrskogar.

En rast fick eleverna samla in en massa löv från skolgården. I klassen indelades eleverna sedan i smågrupper och tillsammans fick de göra fantasifulla lövvarelser.

De färdiga lövvarelserna fotograferades, skrevs ut och kopierades. Eleverna fick sedan färglägga sin egen lövvarelse, klippa ut den och limma på färgat papper.

Lärarna läste högt för eleverna Viola Renvalls dikt "I månskogen". Eleverna skulle sedan, åter i smågrupper, klippa upp dikten och göra "kylskåpspoesi", dvs. en klippdikt, av den.

Vi samarbetade med en av skolans lärare i huslig ekonomi. Hon hade planerat en lektion under vilken eleverna fick smaka på olika färska bär, laga bärkvarg, duka bord, lära sig om gott bordsskick, diska och städa undan. Som bonus fick eleverna till sist se och känna på olika grönsaker och rotfrukter, passligt mitt i skördetiden som vi var.

Efter att vi lärt oss om bär bekantade vi oss med svampar. Eleverna ritade egna svampar och vi konstaterade att en stor del av svampen, mycelet, finns under markytan och att vi inte kan se det. Då fick eleverna föreställa sig att de stod mitt i en skog. På den platsen skulle de sedan slå ner en spade i jorden - vad kommer fram då de gräver? Eleverna skrev listdikter och ritade bilder tillsammans med sitt skrivpar. Av dikten och bilderna gjorde de sedan ett kollage.

Den röda bilden här ovan är en annan bildkonstuppgift som vi gjorde i anknytning till "under jorden". Eleverna skulle "blåsa rötter" med hjälp av sugrör och flytande tusch (indian ink). Man droppar lite tusch på pappret och sedan blåser man med sugrör på tuschdropparna så att färgen sprids och bildar olika figurer, denna gång rötter. Efter att färgen torkat målade eleverna med en vattenfärg över hela bilden. 

Vi samarbetade även med läraren i småslöjd, som hjälpte eleverna att göra fina skogsvarelser. En prao-elev fotograferade sedan elevernas arbeten i en äkta miljö ochh resultatet blev strålande!

Riktigt i början av hösten, då vi orienterade och jobbade med kartor, ritade eleverna även egna kartor. På varje karta skulle finnas en skog. Nu fick eleverna föreställa sig att de var djupt inne i den skogen och att där fanns ett riktigt gammalt träd. Eleverna ritade trädet på svart papper och klippte ut det. Sedan målade de med vattenfärger en bakgrund, på vilken trädet sedan limmades. Till sist skrev eleverna ner "trädets tankar". Effektfullt med svart och vitt mot en färggrann bakgrund!

Temat avslutades med en gemansam utflykt till skogen. Vi delade in eleverna i smågrupper. De jobbade med ett arbetsblad och svarade på frågor om skogen. De fick även skapa naturkonstverk och namnge dem.

  

Vad är nu detta då?

Vi är några klasslärare som detta läsår jobbar med tvåor. Tanken om att skriva blogg om det vi sysslar med i klasserna väcktes för inte så många veckor sedan. Ungefär så här gick det till, vid matbordet i matsalen, med en massa elever pladdrande runt omkring oss:

- Vi borde ju skriva ner allt det här som vi gjort med Skogen nu när vi kommer ihåg det! sa fröken C.
- Jaa...men hur kunde man göra det på ett vettigt sätt, så att andra också kunde ha nytta av det? undrade fröken B.
- Borde man ha det på Fronter? sa fröken C.
- Eller kunde vi skriva det i en blogg? funderade fröken B.

Så nu vet ni. Vi har under början av läsåret jobbat med temat "Skogen" och vårt nästa tema blir "Skolan förr och nu". Eftersom vi kom på idén med bloggen så sent kommer det första "temainlägget" att vara ett sammandrag av hela skogstemat. I fortsättningen är vår tanke att ladda upp bilder ocuh skriva under arbetets gång. Då vi har tid. Ingen stress.

I första hand skriver vi för att dokumentera det vi gjort. Som bonus kanske någon annan lärare någonstans kan ha nytta av detta och få nya idéer, alternativt skriva om sina egna idéer i kommentarrutan eller skicka nyttiga länkar till andra lärarbloggar/undervisningsrelaterade nätsidor.

Välkommen med!