Vi har jobbat med temat Rymden, men fått avbryta temat emellanåt pga julfestövningar. Vi tvåor uppträdde med jultablån och sjöng sångerna "När juldagsmorgon glimmar" och "Stilla natt".
Igår kom förskolan och hälsade på. Tillsammans pysslade vi smällkarameller. Se hur fina de blev!
Jullovet börjar snart och således kommer bloggen att vila en stund.
Vi i tvåan vill önska alla våra läsare en God Jul och Ett Gott Nytt År 2012!
Det här blogginlägget skrevs av Fröken B och eleverna i klass 2B.
22 dec. 2011
8 dec. 2011
Rymdfärd
Eleverna har varit extremt duktiga på att hitta på både smarta och svåra frågor åt oss lärare. Många var väldigt intresserade av att få veta mera om vad svarta hål är. Således gjorde vi idag en liten rymdresa, (mha. en simulator på sidan hubblesite.org) till två olika svarta hål. Om någon annan vill testa simulatorn så hittas den, tillsammans med en massa annan fakta om rymden, på sidan:
http://hubblesite.org/explore_astronomy/black_holes/modules.html
Nu, när vi diskuterat universum från många olika håll och kanter, får eleverna hitta på egna planeter tillsammans med sitt skrivpar. De ska skriva faktarutor om sina planeter och rita hur planeten ser ut. Sedan får eleverna muntligt presentera sina planeter för de andra i klassen.
Imorgon blir det en timme "rymdgymnastik". Vi använder trampolin, tjocka mattor, bollar (= meteoriter) och koner (=stjärnor). Lite rymdmusik i bakgrunden, givetvis.
http://hubblesite.org/explore_astronomy/black_holes/modules.html
Nu, när vi diskuterat universum från många olika håll och kanter, får eleverna hitta på egna planeter tillsammans med sitt skrivpar. De ska skriva faktarutor om sina planeter och rita hur planeten ser ut. Sedan får eleverna muntligt presentera sina planeter för de andra i klassen.
Imorgon blir det en timme "rymdgymnastik". Vi använder trampolin, tjocka mattor, bollar (= meteoriter) och koner (=stjärnor). Lite rymdmusik i bakgrunden, givetvis.
6 dec. 2011
Svåra frågor
Det som redan lite diskuterades i det föregående inläggets kommentarruta var svåra frågor som dyker upp då temat Rymden är aktuellt. Jag har fått svara på bl.a. följande frågor, en del lättare, andra svårare att ge svar på:
- Finns det andra galaxer än Vintergatan?
- Varför är planeter runda?
- Hur kan det bli solförmörkelse?
- Om solen slocknar, vad händer med oss då?
- Varför blir det natt fastän solen hela tiden lyser?
- Varför dör man inte när det blir natt? Det är ju mörkt och kallt på natten.
- Hur föds stjärnor?
Som lärare får man verkligen gnugga ihop sina några hjärnceller för att ge ett korrekt och för andraklassister begripligt svar. En utmaning, som Fröken B gillar mycket!
Läste igår om nya, intressanta "rymdfynd" som gjorts. Två nya, enormt stora svarta hål har hittats. De finns i galaxer 300 miljoner ljusår från oss. NASA har även bekräftat att planeten Kepler 22-b, belägen ca 600 ljusår från oss, kan vara lik vår planet. Medeltemperaturen på Kepler 22-b är +22 och planetens storlek är 2,4 gånger jordens.
Jag är ganska så säker att jag får svara på nya, kluriga frågor om dessa imorgon...
- Finns det andra galaxer än Vintergatan?
- Varför är planeter runda?
- Hur kan det bli solförmörkelse?
- Om solen slocknar, vad händer med oss då?
- Varför blir det natt fastän solen hela tiden lyser?
- Varför dör man inte när det blir natt? Det är ju mörkt och kallt på natten.
- Hur föds stjärnor?
Som lärare får man verkligen gnugga ihop sina några hjärnceller för att ge ett korrekt och för andraklassister begripligt svar. En utmaning, som Fröken B gillar mycket!
En supernova sprängs i galaxen M51. Bild från salzgeber.at |
Läste igår om nya, intressanta "rymdfynd" som gjorts. Två nya, enormt stora svarta hål har hittats. De finns i galaxer 300 miljoner ljusår från oss. NASA har även bekräftat att planeten Kepler 22-b, belägen ca 600 ljusår från oss, kan vara lik vår planet. Medeltemperaturen på Kepler 22-b är +22 och planetens storlek är 2,4 gånger jordens.
Jag är ganska så säker att jag får svara på nya, kluriga frågor om dessa imorgon...
30 nov. 2011
Tema Rymden
Vi har i några veckors tid haft ett övergångsskede mellan de två olika temana Skolan förr och nu -> Rymden. Vi har avslutat gammalt, plockat undan, planerat nytt, samlat idéer och material. Nu kan vi äntligen köra igång med vårt rymdtema!
I detta tema kommer vi att integrera ämnena modersmål och litteratur, miljö- och naturkunskap, bildkonst samt delvis matematik (astronomi, tiden) och gymnastik. Temat är stort och eftersom jullovet är på kommande fortsätter vi med rymdprojektet även efter årsskiftet.
Eleverna har fått både rita och berätta vilka associationer de får av ordet "Rymden".
Eleverna kommer att få skriva egna dikter som innehåller en del av deras rymdord. Vem vet, kanske vi även httar på en klurig diktamenstext av orden...
I klassen ville vi ha en egen stjärnhimmel. Eleverna fick kladda på riktigt ordentligt med blå täckfärg på stora (A1) papper. Stjärnor ritades, klipptes och limmades. Perfekt som grupparbete! Stjärnhimlen pryder snart fondväggen i klassens läshörna.
Vi har en hel del idéer som vi vill förverkliga inom detta tema - mer om det imorgon!
I detta tema kommer vi att integrera ämnena modersmål och litteratur, miljö- och naturkunskap, bildkonst samt delvis matematik (astronomi, tiden) och gymnastik. Temat är stort och eftersom jullovet är på kommande fortsätter vi med rymdprojektet även efter årsskiftet.
Eleverna har fått både rita och berätta vilka associationer de får av ordet "Rymden".
Eleverna kommer att få skriva egna dikter som innehåller en del av deras rymdord. Vem vet, kanske vi även httar på en klurig diktamenstext av orden...
I klassen ville vi ha en egen stjärnhimmel. Eleverna fick kladda på riktigt ordentligt med blå täckfärg på stora (A1) papper. Stjärnor ritades, klipptes och limmades. Perfekt som grupparbete! Stjärnhimlen pryder snart fondväggen i klassens läshörna.
Vi har en hel del idéer som vi vill förverkliga inom detta tema - mer om det imorgon!
21 nov. 2011
Att skriva en bok
Att göra en egen bok har också varit en arbetsuppgift i projektet skolan förr och nu. Boken skulle ha ett namn i stil med "Pelles skoldag". Eleverna skulle berätta hur en vanlig skoldag ser ut i i den tid vi lever i nu. Eleverna började med att göra en planering över sitt arbete. Arbetet planerades för hand på ett stort papper. De skrev korta kommentarer och ritade några bilder för att de skulle veta vad de behövde göra för att bli klara med böckerna.
Då planeringen var klar började själva fotograferandet. Eleverna fotograferade sina skogsväsen i skolan på olika ställen. En lektion var vi ute på gården, där eleverna flitigt fotograferade olika scener som föreställde skolvägen, raster eller gymnastiklektioner.
Då alla fotografier var klara var det dags att börja skriva boken. Det gick mycket enkelt att skriva eftersom eleverna hade gjort en grundlig planering om vad boken skulle handla om. Att sätta in bilderna i böckerna var mycket enkelt. Jag behövde inte visa det många gånger så kunde eleverna det.
Slutligen var böckerna klara. De redovisades i form av ett bildspel där vi lagt in bilderna som fanns i böckerna. På så sätt kunde eleverna sedan berätta fritt om sina böcker utan att läsa upp dem för resten av klassen. Presentationerna blev mycket lyckade och eleverna lyssnade ivrigt på sina klasskamraters berättelser.
Det har varit en mycket intressant, utmanande och lärorik uppgift både för läraren och för eleverna. Slutresultatet var verkligen lyckat så jag ser framemot att få göra liknande arbetsuppgifter med eleverna i framtiden igen.
20 nov. 2011
Skolan nu-bildspelen
Några bilder som eleverna tog till sina "Skolan nu"-fotoprojekt, var så goda! Ett skrivpar hade en bildserie med 5-8 bilder i sitt bildspel - här ett plock från några olika bildspel:
När jag såg eleverna jobba med kamera och bildeditering bestämde jag mig för att göra minst ett fotoprojekt till i år.
"Vi simmar i simhallen", "Vi har en hussasal", Vi har datorer" och "Vi har en automatisk in- och utringning" |
"Vi har en matsal", Vi har ett skolbibliotek", "Vi har penaler med fina pennor" och "Vi har skolböcker" |
När jag såg eleverna jobba med kamera och bildeditering bestämde jag mig för att göra minst ett fotoprojekt till i år.
17 nov. 2011
Våra datoriserade elever
Nu har de allra flesta eleverna blivit färdiga med sina "Skolan nu"-bildspel. Eleverna var otroligt kvicka att lära sig hur man går tillväga då man vill åstadkomma ett bildspel. När jag berömde eleverna för de fina resultaten var det en elev som som ställde mig frågan:
- Varför skulle vi inte vara bra på det här?
- För att ingen av er hade tidigare gjort ett bildspel och det kan ibland ta tid att lära sig nytt, svarade jag.
Jag blev och funderade på elevens fråga. Många tankar väcktes. Det vi lärare kanske ibland glömmer är att det finns en ganska stor klyfta mellan oss och våra elever. Då tänker jag på IKT, internet, datorer, digitala medier osv. Jag vågar påstå att ingen behörig lärare som nu jobbar i våra skolor är helt uppvuxen med datorer - vi har invandrat i datorvärlden. Våra elever däremot, ända upp till gymnasiet, är födda och uppvuxna i datorvärlden. För dem är datorer inget främmande. Således: varför skulle eleverna inte vara bra på det här?
Eleverna klarar av, så där rent tekniskt, mycket mer än vi tror. Bara vi lite visar dem på vägen.
- Varför skulle vi inte vara bra på det här?
- För att ingen av er hade tidigare gjort ett bildspel och det kan ibland ta tid att lära sig nytt, svarade jag.
Jag blev och funderade på elevens fråga. Många tankar väcktes. Det vi lärare kanske ibland glömmer är att det finns en ganska stor klyfta mellan oss och våra elever. Då tänker jag på IKT, internet, datorer, digitala medier osv. Jag vågar påstå att ingen behörig lärare som nu jobbar i våra skolor är helt uppvuxen med datorer - vi har invandrat i datorvärlden. Våra elever däremot, ända upp till gymnasiet, är födda och uppvuxna i datorvärlden. För dem är datorer inget främmande. Således: varför skulle eleverna inte vara bra på det här?
Eleverna klarar av, så där rent tekniskt, mycket mer än vi tror. Bara vi lite visar dem på vägen.
8 nov. 2011
Teknikens underbara värld
En del dagar önskar jag att jag inte hade tagit steget in i den skapande världen. Att jag med gott samvete kunde be eleverna ta fram samma läromedel lektion efter annan. Att vi tillsammans kunde lösa de enkla problem som uppstår då en bokstav är fel ihopbunden med en annan. Att vi med hjälp av de läromedel som använts i flera år skulle se att vi går framåt varje dag på ett mera konkret sätt, med hjälp av ifyllda sidor.
Istället får jag en allergisk reaktion över att datorerna inte följer min önskan: "Snälla dator, visa mej den rätta ikonen för att få en ny tom sida". Att använda ett program man inte är van vid skapar ibland många frågor.
Istället får jag fundera över hur en halv klass kommer fram till att de små djuren MÅSTE prova på att flyga högt upp i luften i samband med fotografering utomhus.
Istället får jag se en hel klass engagerat ta itu med sina uppgifter. Planering, diskussion, skratt och gräl leder till fina reslultat och god gemenskap.
Istället får jag se fram emot nästa utmaning tillsammans med eleverna, när vi tar oss mot målet: bildspel och texter, reflektion över skolan förr och nu.
Då känns det inte svårt att stanna kvar i den skapande världen, att jobba tillsammans med eleverna mot ett kreativt resultat. Skapat av eleverna.
5 nov. 2011
Skolan nu
Bakom oss har vi den andra veckan av temat "Skolan förr och nu". Eleverna har ivrigt bekantat sig med veckans nya, gamla ord och försökt använda dem i olika sammanhang under veckans lopp. Undrar om man borde fortsätta med att introducera ett nytt ord varje dag även efter att vi avslutat detta tema?
Nu har eleverna kommit igång med fotoprojektet "Skolan nu". Fröknarna insåg att uppgiften är väldigt krävande eftersom projektet består av många olika delmoment:
- Vi började med att eleverna fick lära sig om skolan förr. Det behövdes för att kunna jämföra den tidens skola med skolan vi har anno 2011.
- Sedan skulle eleverna i par bestämma vad de vill berätta om sin skolvardag till "Lisa", 8 år, som gick i skola på 1940-talet. De valde ut 6-8 saker de vill berätta om dagens skola.
- Skrivparen planerar sina fotoprojekt och skissar upp dem. Vilka är de största skillnaderna mellan skolan då och nu?
- Följande steg var att fundera hur man kan få in tanken i ett fotografi. En del av idéerna är lättare att fotografera (t .ex. matsalen), andra svårare (t.ex. varmvatten ur kranen). Tanken var att skogsvarelserna och/eller svamparna som eleverna gjort i småslöjden skulle få finnas med på bild och berätta om skolan idag.
- Sedan kommer man till det rent praktiska fotograferandet. Hur få bilden så bra som möjligt? Vilken bakgrund väljer vi? Hur placerar vi våra skogsväsen/svampar in i miljön vi vill fotografera?
- När alla knäppt sina foton sparas bilderna på datorerna. Sedan redigerar eleverna sina bilder och plockar in dem i ett bildspel. De skriver bildtexter till bildspelet.
- Till sist presenterar de sina fotoprojekt muntligt, med hjälp av dator och videoprojektor, för varandra.
Som sagt är uppgiften krävande, men vi tror fullt och fast på att eleverna kommer att lyckas!
Veckans nya, gamla ord |
Nu har eleverna kommit igång med fotoprojektet "Skolan nu". Fröknarna insåg att uppgiften är väldigt krävande eftersom projektet består av många olika delmoment:
- Vi började med att eleverna fick lära sig om skolan förr. Det behövdes för att kunna jämföra den tidens skola med skolan vi har anno 2011.
- Sedan skulle eleverna i par bestämma vad de vill berätta om sin skolvardag till "Lisa", 8 år, som gick i skola på 1940-talet. De valde ut 6-8 saker de vill berätta om dagens skola.
- Skrivparen planerar sina fotoprojekt och skissar upp dem. Vilka är de största skillnaderna mellan skolan då och nu?
Projektplanering |
- Följande steg var att fundera hur man kan få in tanken i ett fotografi. En del av idéerna är lättare att fotografera (t .ex. matsalen), andra svårare (t.ex. varmvatten ur kranen). Tanken var att skogsvarelserna och/eller svamparna som eleverna gjort i småslöjden skulle få finnas med på bild och berätta om skolan idag.
- Sedan kommer man till det rent praktiska fotograferandet. Hur få bilden så bra som möjligt? Vilken bakgrund väljer vi? Hur placerar vi våra skogsväsen/svampar in i miljön vi vill fotografera?
- När alla knäppt sina foton sparas bilderna på datorerna. Sedan redigerar eleverna sina bilder och plockar in dem i ett bildspel. De skriver bildtexter till bildspelet.
- Till sist presenterar de sina fotoprojekt muntligt, med hjälp av dator och videoprojektor, för varandra.
Som sagt är uppgiften krävande, men vi tror fullt och fast på att eleverna kommer att lyckas!
1 nov. 2011
Skolan förr -> skolan nu
När vi nu i en dryg vecka jobbat med temat "Skolan förr" var det dags att kolla vad eleverna hittills lärt sig. I smågrupper skulle de diskutera och skriva ner sina tankar. Eleverna kunde berätta att:
- de lärt sig "nya, gamla ord"
- det inte fanns datorer förr i tiden
- man tidigare måste ha sin egen matsäck med till skolan
- man ställde upp i raka led innan man gick in
- man hade bara en blyertspenna och ett suddgummi (inte en penal)
- man steg upp när man svarade
- det serverades soppa och gröt i skolan
- det användes annorlunda straffmetoder: skamvrån/knuten, slå på fingrarna med pekpinne, dra med en nyckel under hakan
- de allra flesta gick till skolan, även de som hade lång väg
- kläderna var annorlunda: flickorna hade förkläde, klänning/kjol, pojkarna hade byxor och skjorta
- skrivstilen var annorlunda
Nu, när eleverna vet en hel del om skolan förr, kommer vi att börja fundera mera kring hurdan skolan är idag i jämförelse till hur den var tidigare.
- de lärt sig "nya, gamla ord"
- det inte fanns datorer förr i tiden
- man tidigare måste ha sin egen matsäck med till skolan
- man ställde upp i raka led innan man gick in
- man hade bara en blyertspenna och ett suddgummi (inte en penal)
- man steg upp när man svarade
- det serverades soppa och gröt i skolan
- det användes annorlunda straffmetoder: skamvrån/knuten, slå på fingrarna med pekpinne, dra med en nyckel under hakan
- de allra flesta gick till skolan, även de som hade lång väg
- kläderna var annorlunda: flickorna hade förkläde, klänning/kjol, pojkarna hade byxor och skjorta
- skrivstilen var annorlunda
En del av rekvisitan |
Stilleben, rita med kol, skriva av riktigt gammal text |
Nu, när eleverna vet en hel del om skolan förr, kommer vi att börja fundera mera kring hurdan skolan är idag i jämförelse till hur den var tidigare.
31 okt. 2011
Skolan förr och nu, andra veckan
Projektet att klä på sig en dag som denna var speciellt roligt. Att åka iväg till jobbet och känna sig som en lärarinna från 1940-talet händer inte ofta.
På skolgården kom finkammade gossar och kjolklädda flickor emot mig.
Skoldagen från 1940-talet kunde börja.
En gammal klocka användes då eleverna ringdes in för dagens första lektion. Dejourerna fick i uppgift att skapa fina led och sedan kunde alla tåga in i skolan.
Morgonen började med psalmen Måne och sol. Sedan fick eleverna skriva oförberedd diktamen. Därpå följde finskrivning. Den gamla skrivstilen användes.
Efter rasten följde religion med Bibelkunskap. Vi läste om Jesus i templet, en bekant text för eleverna.
Lunchen inleddes med bordsbön och sedan åt vi tillsammans.
Efter lunchen hade en del gymnastik med lekar från förr. Andra räknade matematik med hjälp av mattehäfte och kulram.
Uppsats om "En dag i skolan" och bildkonst med kolteknink stod sedan på programmet, medan en klass sjöng psalmer under sånglektionen.
På skolgården kom finkammade gossar och kjolklädda flickor emot mig.
Skoldagen från 1940-talet kunde börja.
En gammal klocka användes då eleverna ringdes in för dagens första lektion. Dejourerna fick i uppgift att skapa fina led och sedan kunde alla tåga in i skolan.
Morgonen började med psalmen Måne och sol. Sedan fick eleverna skriva oförberedd diktamen. Därpå följde finskrivning. Den gamla skrivstilen användes.
Efter rasten följde religion med Bibelkunskap. Vi läste om Jesus i templet, en bekant text för eleverna.
Lunchen inleddes med bordsbön och sedan åt vi tillsammans.
Efter lunchen hade en del gymnastik med lekar från förr. Andra räknade matematik med hjälp av mattehäfte och kulram.
Uppsats om "En dag i skolan" och bildkonst med kolteknink stod sedan på programmet, medan en klass sjöng psalmer under sånglektionen.
27 okt. 2011
Om skrivandet
En kommentar till skrivandet: alla vi tre "fröknar" är administratörer i denna blogg. Det betyder att någon av oss kan börja skriva ett inlägg och spara det som ett utkast. Då kan någon annan av oss fortsätta att skriva och redigera samma utkast. Ett blogginlägg kan således vara skrivet av en, två eller tre olika lärare, i flera olika etapper. I bloggen ser det ut som om inlägget var skrivet av en person, eftersom den "undertecknas" av den profil som började skriva utkastet/inlägget.
Skolan förr och nu, första veckan
På måndag morgon kommer eleverna till skolan där de sedan får åka tillbaka i tiden till 1940-talet. I klassrummet sitter "Lisa" 8 år (fröken C) och ritar. Fröken B undrar vad Lisa håller på med. Lisa berättar att hon har handarbete. Vadå handarbete, undrar Fröken B. Lisa berättar sedan att eftersom det är en tid då det är mycket fattigt så har inte man råd att köpa material till handarbetet de borde hålla på med, så de måste istället sitta och rita.
Så här inledde vi vår intervju över hur det var att vara skolbarn på 1940-talet. Lisa fick svara på en massa frågor om hur det var att gå i skolan förr. I klassrummet fanns också en hel del gamla skolsaker, t.ex. en gammal kulram, en äkta pekpinne, skrivhäften och undervisningsplanscher, som eleverna fick se på.Efter måndagens introduktion till temat berättade vi att eleverna under de kommande tre veckorna kommer att få bekanta sig med skolan förr. Till sist gör de ett fotoprojekt där de jämför skolan förr med skolan nu.
Under de här veckorna kommer eleverna att möta ett nytt, gammalt ord varje dag. Idén är att eleverna ska försöka använda ordet under dagens lopp i något lämpligt sammanhang. Första veckans ord är:
Inom temat har eleverna fått fundera kring varför det är viktigt att kunna skriva för hand och ha en läslig handstil trots att datorer används i allt större utsträckning. Åtminstone vykort, inköpslistor, post-it-lappar och en del blanketter fungerar tillsvidare bättre som handskrivna versioner.
Vi har även bekantat oss med skrivstilen som undervisades i våra skolor fram till år 1988 och jämfört den med vår nuvarande "bundna handskrift". Eleverna fick pröva på att skriva sitt namn med gamla skrivstilen - inte en helt enkel uppgift!
Idag fick eleverna planera en "En skoldag förr" - temadag, som vi kommer att ha på måndagen. Då får både elever och lärare klä sig i gammaldags stil. Dessa lärarinnor kommer säkert att surfa på google-bilder för att hitta rätta klädkoden! Förutom kläder och hår funderade eleverna på vad vi kunde göra under temadagen. De kom fram till att:
- dejourerna ser till att eleverna ställer upp i raka rader på skolgården då klockan ringer in från rasten
- eleverna bugar eller niger då de hälsar på lärarinnan
- eleverna stiger upp då de ska svara på en fråga
- man inte får ha en penal och skolböcker, enbart blyertspenna, suddgummi och häfte
- på rasterna får man enbart leka gamla, traditionella lekar som kurragömma, bro bro breja, hoppa hage osv.
- temadagens lektionsinnehåll ska vara traditionellt, inga datorer får användas.
Ska bli spännande att se hurdan utstyrsel elever och lärare har på måndagen och hur temadagen lyckas!
23 okt. 2011
Några ord om vårt arbetssätt
I våras blev vi, dåvarande lärare i ettan, intresserade av "Intelligent på tangent/IPT"-projektet. Det hör ihop med Arne Tragetons "Att skriva sig till läsning"-metod, där datorn tas med i läs- och skrivundervisningen från första början.
I maj fick vi lärare ta del av en IPT-inspirationsdag vilket resulterade i att vi blev riktigt eld och lågor - det här vill vi också använda i våra klasser! I somras byggdes ett lokalt OpinSys-nätverk till nybörjarklasserna. Gamla datorer med Linux-Ubuntu-operativsystem togs i bruk och nu har alla elever egna användarnamn och lösenord. Blixtsnabbt lärde sig eleverna att logga in på datorerna, öppna skrivprogram och spara sina dokument.
Datorerna används i olika skrivprojekt. Under höstens lopp har eleverna hunnit skriva både längre sagor och kortare texter på dator. Pennan har vi inte kastat bort helt och hållet, t.ex. bunden handskrift övar vi nog.
Vi har tre-fyra datorer i varje nybörjarundervisningsklass och det betyder att alla inte kan jobba vid datorerna samtidigt. Därför har vi använt skärmar för att in dela klassrummet i olika delar. Då en del av eleverna skriver vid datorerna jobbar de andra eleverna med t.ex. matematik, bildkonst, bunden handskrift osv. Då har även läraren mera tid att hjälpa och handleda eleverna, eftersom de som jobbar vid datorerna "klarar sig själva".
Enligt metoden borde eleverna egentligen stå vid datorerna, men eftersom vi ännu inte har ordentliga datorbord, får eleverna i våra klasser oftast sitta på stolen när de jobbar. Förutom datorbord står även platta datorskärmar, som tar mindre utrymme, högt på vår önskelista!
Eleverna jobbar ofta i par ("skrivpar") vid datorerna. Då uppstår dialoger om textens funktionella och normativa nivå, dvs. eleverna diskuterar det som ska hända i berättelsen, men funderar även på hur ord stavas. När texten är färdig går läraren igenom texten med eleverna och ger kommentarer på både innehåll, layout och språk.
I vår skola är IPT-projektet ännu i barnaskor, men ganska så långt har vi redan kommit. Det största tacket går till vår IKT-lärare som varit aktivt med i skapandet av ett fungerande nätverkssystem till klasserna. Utan en positivt inställd rektor och lite resurser för att sparka igång projektet skulle vi inte heller ha kommit så långt.
Det som redan nu kan konstateras är att det nya arbetssättet har resulterat i att eleverna skriver och läser mer än tidigare och viktigast av allt - de är väldigt ivriga och motiverade. För det vi ju vet är att grundförutsättningen för inlärning är just motivation.
I maj fick vi lärare ta del av en IPT-inspirationsdag vilket resulterade i att vi blev riktigt eld och lågor - det här vill vi också använda i våra klasser! I somras byggdes ett lokalt OpinSys-nätverk till nybörjarklasserna. Gamla datorer med Linux-Ubuntu-operativsystem togs i bruk och nu har alla elever egna användarnamn och lösenord. Blixtsnabbt lärde sig eleverna att logga in på datorerna, öppna skrivprogram och spara sina dokument.
Datorerna används i olika skrivprojekt. Under höstens lopp har eleverna hunnit skriva både längre sagor och kortare texter på dator. Pennan har vi inte kastat bort helt och hållet, t.ex. bunden handskrift övar vi nog.
Vi har tre-fyra datorer i varje nybörjarundervisningsklass och det betyder att alla inte kan jobba vid datorerna samtidigt. Därför har vi använt skärmar för att in dela klassrummet i olika delar. Då en del av eleverna skriver vid datorerna jobbar de andra eleverna med t.ex. matematik, bildkonst, bunden handskrift osv. Då har även läraren mera tid att hjälpa och handleda eleverna, eftersom de som jobbar vid datorerna "klarar sig själva".
Enligt metoden borde eleverna egentligen stå vid datorerna, men eftersom vi ännu inte har ordentliga datorbord, får eleverna i våra klasser oftast sitta på stolen när de jobbar. Förutom datorbord står även platta datorskärmar, som tar mindre utrymme, högt på vår önskelista!
Eleverna jobbar ofta i par ("skrivpar") vid datorerna. Då uppstår dialoger om textens funktionella och normativa nivå, dvs. eleverna diskuterar det som ska hända i berättelsen, men funderar även på hur ord stavas. När texten är färdig går läraren igenom texten med eleverna och ger kommentarer på både innehåll, layout och språk.
I vår skola är IPT-projektet ännu i barnaskor, men ganska så långt har vi redan kommit. Det största tacket går till vår IKT-lärare som varit aktivt med i skapandet av ett fungerande nätverkssystem till klasserna. Utan en positivt inställd rektor och lite resurser för att sparka igång projektet skulle vi inte heller ha kommit så långt.
Det som redan nu kan konstateras är att det nya arbetssättet har resulterat i att eleverna skriver och läser mer än tidigare och viktigast av allt - de är väldigt ivriga och motiverade. För det vi ju vet är att grundförutsättningen för inlärning är just motivation.
Tema "Skogen"
Här nedan får du bekanta dig med vårt första egentliga tema för i år, "Skogen". Syftet var att integrera olika ämnen (denna gång främst ML, MNK, BK, TL och MU) för att skapa en intressant och givande helhet för både eleverna och lärarna. Vi ville att eleverna skulle få lära sig om träd, bär och svampar, men inte enbart inom ämnet MNK, utan även via litteraturen/poesin, bildkonsten och småslöjden.
Alla klasser gjorde inte precis allt av detta och dessutom gjorde vi även sådant som inte berättas om här, men det mesta borde vara med.
Vi inledde temat med att lyssna till ljudklipp på YouTube - hur låter skogen? Efter lyssnandet fick eleverna berätta vad de hört. De fick även föreställa sig hur det ser ut i skogen och berätta det de "sett" för varandra. Därefter fick de i par fundera vad man behöver packa med sig om man ska övernatta i skogen. Eleverna skrev listdikter och ritade bilder till dem.
Vi gjorde även skogspromenader och samlade naturmaterial. Av materialet skapade eleverna miniatyrskogar.
En rast fick eleverna samla in en massa löv från skolgården. I klassen indelades eleverna sedan i smågrupper och tillsammans fick de göra fantasifulla lövvarelser.
De färdiga lövvarelserna fotograferades, skrevs ut och kopierades. Eleverna fick sedan färglägga sin egen lövvarelse, klippa ut den och limma på färgat papper.
Lärarna läste högt för eleverna Viola Renvalls dikt "I månskogen". Eleverna skulle sedan, åter i smågrupper, klippa upp dikten och göra "kylskåpspoesi", dvs. en klippdikt, av den.
Vi samarbetade med en av skolans lärare i huslig ekonomi. Hon hade planerat en lektion under vilken eleverna fick smaka på olika färska bär, laga bärkvarg, duka bord, lära sig om gott bordsskick, diska och städa undan. Som bonus fick eleverna till sist se och känna på olika grönsaker och rotfrukter, passligt mitt i skördetiden som vi var.
Efter att vi lärt oss om bär bekantade vi oss med svampar. Eleverna ritade egna svampar och vi konstaterade att en stor del av svampen, mycelet, finns under markytan och att vi inte kan se det. Då fick eleverna föreställa sig att de stod mitt i en skog. På den platsen skulle de sedan slå ner en spade i jorden - vad kommer fram då de gräver? Eleverna skrev listdikter och ritade bilder tillsammans med sitt skrivpar. Av dikten och bilderna gjorde de sedan ett kollage.
Den röda bilden här ovan är en annan bildkonstuppgift som vi gjorde i anknytning till "under jorden". Eleverna skulle "blåsa rötter" med hjälp av sugrör och flytande tusch (indian ink). Man droppar lite tusch på pappret och sedan blåser man med sugrör på tuschdropparna så att färgen sprids och bildar olika figurer, denna gång rötter. Efter att färgen torkat målade eleverna med en vattenfärg över hela bilden.
Vi samarbetade även med läraren i småslöjd, som hjälpte eleverna att göra fina skogsvarelser. En prao-elev fotograferade sedan elevernas arbeten i en äkta miljö ochh resultatet blev strålande!
Riktigt i början av hösten, då vi orienterade och jobbade med kartor, ritade eleverna även egna kartor. På varje karta skulle finnas en skog. Nu fick eleverna föreställa sig att de var djupt inne i den skogen och att där fanns ett riktigt gammalt träd. Eleverna ritade trädet på svart papper och klippte ut det. Sedan målade de med vattenfärger en bakgrund, på vilken trädet sedan limmades. Till sist skrev eleverna ner "trädets tankar". Effektfullt med svart och vitt mot en färggrann bakgrund!
Alla klasser gjorde inte precis allt av detta och dessutom gjorde vi även sådant som inte berättas om här, men det mesta borde vara med.
Vi inledde temat med att lyssna till ljudklipp på YouTube - hur låter skogen? Efter lyssnandet fick eleverna berätta vad de hört. De fick även föreställa sig hur det ser ut i skogen och berätta det de "sett" för varandra. Därefter fick de i par fundera vad man behöver packa med sig om man ska övernatta i skogen. Eleverna skrev listdikter och ritade bilder till dem.
Vi gjorde även skogspromenader och samlade naturmaterial. Av materialet skapade eleverna miniatyrskogar.
En rast fick eleverna samla in en massa löv från skolgården. I klassen indelades eleverna sedan i smågrupper och tillsammans fick de göra fantasifulla lövvarelser.
De färdiga lövvarelserna fotograferades, skrevs ut och kopierades. Eleverna fick sedan färglägga sin egen lövvarelse, klippa ut den och limma på färgat papper.
Lärarna läste högt för eleverna Viola Renvalls dikt "I månskogen". Eleverna skulle sedan, åter i smågrupper, klippa upp dikten och göra "kylskåpspoesi", dvs. en klippdikt, av den.
Vi samarbetade med en av skolans lärare i huslig ekonomi. Hon hade planerat en lektion under vilken eleverna fick smaka på olika färska bär, laga bärkvarg, duka bord, lära sig om gott bordsskick, diska och städa undan. Som bonus fick eleverna till sist se och känna på olika grönsaker och rotfrukter, passligt mitt i skördetiden som vi var.
Efter att vi lärt oss om bär bekantade vi oss med svampar. Eleverna ritade egna svampar och vi konstaterade att en stor del av svampen, mycelet, finns under markytan och att vi inte kan se det. Då fick eleverna föreställa sig att de stod mitt i en skog. På den platsen skulle de sedan slå ner en spade i jorden - vad kommer fram då de gräver? Eleverna skrev listdikter och ritade bilder tillsammans med sitt skrivpar. Av dikten och bilderna gjorde de sedan ett kollage.
Den röda bilden här ovan är en annan bildkonstuppgift som vi gjorde i anknytning till "under jorden". Eleverna skulle "blåsa rötter" med hjälp av sugrör och flytande tusch (indian ink). Man droppar lite tusch på pappret och sedan blåser man med sugrör på tuschdropparna så att färgen sprids och bildar olika figurer, denna gång rötter. Efter att färgen torkat målade eleverna med en vattenfärg över hela bilden.
Vi samarbetade även med läraren i småslöjd, som hjälpte eleverna att göra fina skogsvarelser. En prao-elev fotograferade sedan elevernas arbeten i en äkta miljö ochh resultatet blev strålande!
Riktigt i början av hösten, då vi orienterade och jobbade med kartor, ritade eleverna även egna kartor. På varje karta skulle finnas en skog. Nu fick eleverna föreställa sig att de var djupt inne i den skogen och att där fanns ett riktigt gammalt träd. Eleverna ritade trädet på svart papper och klippte ut det. Sedan målade de med vattenfärger en bakgrund, på vilken trädet sedan limmades. Till sist skrev eleverna ner "trädets tankar". Effektfullt med svart och vitt mot en färggrann bakgrund!
Temat avslutades med en gemansam utflykt till skogen. Vi delade in eleverna i smågrupper. De jobbade med ett arbetsblad och svarade på frågor om skogen. De fick även skapa naturkonstverk och namnge dem.
17 okt. 2011
Vad är nu detta då?
Vi är några klasslärare som detta läsår jobbar med tvåor. Tanken om att skriva blogg om det vi sysslar med i klasserna väcktes för inte så många veckor sedan. Ungefär så här gick det till, vid matbordet i matsalen, med en massa elever pladdrande runt omkring oss:
- Vi borde ju skriva ner allt det här som vi gjort med Skogen nu när vi kommer ihåg det! sa fröken C.
- Jaa...men hur kunde man göra det på ett vettigt sätt, så att andra också kunde ha nytta av det? undrade fröken B.
- Borde man ha det på Fronter? sa fröken C.
- Eller kunde vi skriva det i en blogg? funderade fröken B.
Så nu vet ni. Vi har under början av läsåret jobbat med temat "Skogen" och vårt nästa tema blir "Skolan förr och nu". Eftersom vi kom på idén med bloggen så sent kommer det första "temainlägget" att vara ett sammandrag av hela skogstemat. I fortsättningen är vår tanke att ladda upp bilder ocuh skriva under arbetets gång. Då vi har tid. Ingen stress.
I första hand skriver vi för att dokumentera det vi gjort. Som bonus kanske någon annan lärare någonstans kan ha nytta av detta och få nya idéer, alternativt skriva om sina egna idéer i kommentarrutan eller skicka nyttiga länkar till andra lärarbloggar/undervisningsrelaterade nätsidor.
Välkommen med!
- Vi borde ju skriva ner allt det här som vi gjort med Skogen nu när vi kommer ihåg det! sa fröken C.
- Jaa...men hur kunde man göra det på ett vettigt sätt, så att andra också kunde ha nytta av det? undrade fröken B.
- Borde man ha det på Fronter? sa fröken C.
- Eller kunde vi skriva det i en blogg? funderade fröken B.
Så nu vet ni. Vi har under början av läsåret jobbat med temat "Skogen" och vårt nästa tema blir "Skolan förr och nu". Eftersom vi kom på idén med bloggen så sent kommer det första "temainlägget" att vara ett sammandrag av hela skogstemat. I fortsättningen är vår tanke att ladda upp bilder ocuh skriva under arbetets gång. Då vi har tid. Ingen stress.
I första hand skriver vi för att dokumentera det vi gjort. Som bonus kanske någon annan lärare någonstans kan ha nytta av detta och få nya idéer, alternativt skriva om sina egna idéer i kommentarrutan eller skicka nyttiga länkar till andra lärarbloggar/undervisningsrelaterade nätsidor.
Välkommen med!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)